Tillgången på energi från Ryssland har blivit svårare på grund av de försämrade relationerna mellan Ryssland och västvärlden, kostnaderna för underleverantörer i Östeuropa har ökat, och Kinas ekonomiska tillväxt är inte längre lika stark eller stadig som tidigare.
Tyskland har så många problem. 
S&P 500-indexets resultatstillväxt borde snart börja på allvar. Baserat på historiskt dyra aktier, förväntar sig investerare en stark resultatstillväxt. Det förutspås.
Tiden får utvisa om denna nivå är en bra köptillfälle. Historiskt sett har det inte varit så. Är det annorlunda denna gång?
Kolla mer:
Jag skrev i bloggen om hur aktiemarknaden har haft rätt. Den globala uppgångsmarknaden som började hösten 2022 förutsåg korrekt den ekonomiska hållbarheten i världen. Europas ekonomiska återhämtning verkar accelerera. USA går starkt. Kina är ett frågetecken som måste följas noga…
Den danska Rockwools aktie är också ett bra exempel på återhämtningen inom byggsektorn i Europa.
Vad händer om Kina invaderar Taiwan? Ett krig skulle sannolikt leda till en global ekonomisk kollaps värre än finanskrisen, och det skulle inte vara någon mening med att äga aktier. Den största kostnaden för krig är förlusten av liv. Men detta scenario fokuserar på den ekonomiska påverkan.
Liksom många konflikthärdar runt om i världen, har denna pyrt under lång tid. Kina tillbringade stora delar av tidigt 1900-tal i en cykel av inbördeskrig. Kommunisterna vann, och det kinesiska nationalistpartiet, Guomindang, drog sig tillbaka till ön Taiwan. När vi kommer till nutid har fastlandskina (Folkrepubliken Kina) utvecklats till en egendomlig kommunistisk, industriell supermakt, och Taiwan (Republiken Kina) till en teknologiskt avancerad demokrati.
Taiwansundet är en av världens viktigaste sjöfartsleder. Taiwan är världens centrum för halvledartillverkning. Därför skulle ett krig om en så liten ö ha en enorm global påverkan, eftersom halvledare behövs nästan överallt. Produktionen av iPhones, bilar, elektronik, etc., skulle stanna av runt om i världen. Taiwan är som en vital gyllene skruv i världsekonomin, utan vilken den större maskinen inte kan fungera.
I Bloombergs krigsscenario attackerar Kina Taiwan och USA går in i konflikten för att öppna en sjöväg till ön. Dock skulle Kina och USA inte direkt slå till mot varandras territorium (en kärnvapenkonflikt över Stilla havet skulle förmodligen leda till ännu fulare BNP-kollapsprognoser). Ekonomer försöker uppskatta den ekonomiska påverkan under krigets första år: Taiwans ekonomi skulle sjunka med 40%. Detta är baserat på liknande utveckling i Ukraina under de senaste åren. Världsekonomin 10%. Under finanskrisen 2009 krympte den globala ekonomin med 6%, så ett krig skulle vara en chock av en helt annan magnitud. Asiens exportekonomi 20-10%. EU, som handlar mycket med Kina, 10%. Världens konsumtionsmotor, USA, som en relativt självförsörjande ekonomi, skulle klara sig med mindre, med en kollaps på 7%.
Kinas ekonomi skulle falla med cirka 17%. Faktum är att denna kollaps är det bästa argumentet mot krig: varför riskera kommunistpartiets legitimitet, byggt på ekonomisk tillväxt och decennier av stigande levnadsstandard, med en riskfylld, superkomplex invasionsoperation? Tyvärr har tankegångarna hos de auktoritära ledarna i 70-årsåldern, isolerade i sina egna palats, inte varit lysande under de senaste åren, och deras beslut är inte alltid rationella, åtminstone inte utifrån sett.
Ett krig i Taiwan är en svansrisk, lyckligtvis med låg sannolikhet, eftersom kostnaderna skulle vara enorma, även om de är svåra att uppskatta. Taiwans aktier och företag beroende av taiwanesiska halvledare, såsom Apple och NVIDIA, har presterat bra på aktiemarknaden. Så investerare bedömer risken som låg. Men finansmarknaderna, tillsammans med resten av världen, lyckades också sömngångarmässigt gå in i första världskriget, vilket ansågs nästan omöjligt i den sammankopplade globala ekonomin på den tiden.
Konfliktens påverkan skulle vara så stor att aktier förmodligen skulle drabbas hårt. Guld och kontanter kan vara ett bra alternativ. Kontanter kan användas för att köpa kraftigt omvärderade tillgångsposter. Det mest sannolika scenariot är dock att den nuvarande situationen kommer att fortsätta långt bortom nuet: Kina sätter press på Taiwan och gör väsen av sig, men i praktiken förblir saker som de är. För nu. Ja, den bästa investeringen i väst skulle faktiskt vara att minska beroendet av kinesisk produktion och försörjningskedjor.
Samma på engelska:
Börserna runt om i världen når nya toppnivåer, men för dem som investerar i små företag har de senaste åren inte varit lätta. Stora företag har dominerat toppen av avkastningslistorna. Det är allmänt trott att mindre företag, trots att de är mer riskfyllda, kan ge bättre avkastning över tid eftersom de har större tillväxtpotential. Men detta är inte alltid, om ens någonsin, fallet.
Sverige visar vägen?
De svenska inköpschefsindexen förutspår utvecklingen i den amerikanska ISM med fem eller sex månader i förväg.
Det skulle vara mycket ovanligt att se en svag amerikansk ekonomi när vi får sådana detaljer från små, öppna ekonomier.
Den amerikanska ekonomin skulle kunna accelerera här…
https://x.com/EkonomiGabriel/status/1798968154158436384
https://x.com/AndreasSteno/status/1798804636524220540
Här erbjuds en utmärkt översikt över makroekonomin. Det är värt att titta på om du är det minsta intresserad av ekonomi och investeringar.
Överraskningsindex för ekonomin har utöver Sverige även blivit negativa i USA, medan euroområdet och Kina fortfarande är positiva. Riksbanken börjar sänka räntan, övriga nordiska länder följer efter. Klar förbättring i industriutsikterna i Sverige. Kronans reala växelkurs har fallit till sin lägsta nivå på flera decennier
Även om inflationen i USA är 3,3 % har priserna på grundläggande varor ökat mycket mer: bilförsäkring 20,3 %, transport 10,5 %, sjukhustjänster 7,2 %, bilreparation 7,2 %, el 5,9 %, bostadsägande 5,7 %, hyra 5,3 %, mat på restaurang 4,0 %. Inflationen har varit över 3 % i 38 månader i rad, vilket undergräver konsumenternas förtroende och förvärrar köpkraftens minskning.
Poängen med aktieplockning är att få bättre avkastning än från indexfonder. Om aktieplockning inte levererar överavkastning har investeraren alltid möjligheten att få indexavkastning med en lågkostnadsindexfond. Eftersom techjättarna har fortsatt sin starka uppgång har deras relativa vikt i aktieindex ökat. När en mindre grupp av aktier driver indexet upp snabbare än resten av gruppen, betyder det att fler investerare missar indexavkastning. Aktieplockning har fungerat bra de senaste åren, om den har fokuserat främst på de största företagen. Detta kanske inte fortsätter för evigt, men det finns goda skäl för denna trend.
Kolla mer 
The U.S. presidential election looms large, with concerns in Europe about issues such as Brexit Britain, conservative Germany’s current and long-term problems stemming from rigidity and conservatism, and now France’s significant issues.
AI promises much, but expectations are so high that it’s hard to see how they can be fully met.
While the nightmare scenarios of the Ukraine war are acknowledged, they might not be fully understood. There’s also China and Taiwan to consider.
There are always exciting and troubling developments in the world, and more are sure to come. Historically, this has always been the case. Surprises are inevitable. Perhaps the most dangerous times are when things seem to be going well, and a new, easy, and comfortable era is expected. If something happens then, it catches everyone off guard, and no one is prepared.
Maybe my writing contained contradictions, but perhaps that was my intention.
USA:s ekonomins recession är 52% under det kommande året, enligt Feds modell. Tidigare har en sådan sannolikhet lett till recession inom två år.
Feds primära inflationsmått (Core PCE) sjönk till 2,6 procent i maj, vilket är den lägsta nivån sedan mars 2021. Fed-fondräntan är nu 2,7 procent högre än Core PCE, vilket gör penningpolitiken den mest restriktiva sedan september 2007.
Kreditkortsskulden har ökat mycket kraftigt och har nu överstigit en biljon dollar.
Detta skedde precis efter att Fed höjde räntorna utan motstycke, vilket höjde kreditkorträntorna till 21,59 % och de personliga räntebetalningarna till över 500 miljarder dollar.
Försvagningen av konsumenterna är ett av de största hoten mot ekonomin idag.
Neste borde väl också vara blodröd. 
Stora Enso och dess realtillgångar känns som ett tryggare val. 
S&P500-resultaten förväntas öka med cirka 10 %. Vanligtvis (nästan alltid) överträffas förväntningarna, så den verkliga ökningen kommer sannolikt att vara betydligt över tio procent. Det som är anmärkningsvärt med denna rapportsäsong är att andra än Mag7-gruppen också når tillväxt i resultaten. I diagrammet är Mag7 markerade med orange (procentuell förändring av nettoresultatet på årsbasis) och S&P500 exklusive dessa. Notera hur tillväxten breddas till en takt på +14 % år 2025.
Ganska höga förväntningar, även om de stöds av en resultatnedgång som resultaten återhämtar sig från.
Den genomsnittliga S&P500-firman är värderad som ett bättre Helsingforsföretag, men indexets värdering drivs upp av teknologisektorn. För teknologiska aktier betalas nu mer än 2021. Teknologibubblan svävar åter i sina egna sfärer.
Today was a big day for the Fed because of interest rates, etc. 
Fed säger att räntan inte sänks förrän det är säkert att inflationen är på väg mot 2 procent på ett hållbart sätt. Riskerna är nu bättre balanserade enligt dem, jämfört med till exempel det usla läget i juni i detta avseende.
Fed talade till leda om dessa ämnen:
Narrativet på marknaden har förändrats snabbt. För en stund sedan var den amerikanska ekonomin stark, inflationen avtar i lagom takt och en mjuklandning förverkligas. Priset förändrar sentimentet. När kurserna faller får man nu läsa hur Fed är sent ute med räntebromsningar och att en recession står för dörren.
En korrigering på den heta USA-börsen är verkligen ingen överraskning.
Nej men… Börsen ser inte så bra ut.
Röd, rödare, rödast börs.
Är det någon som vet om det finns en bättre sida för svensk blankning (short selling) än Shortnordic?
Något liknande som vi har för finska aktier, Finanssivalvonta.
Jag är lite intresserad.
Hur gick du i konkurs? På två sätt: gradvis, sedan plötsligt. Så fritt översatt skämtade den välprövade författaren och äventyraren Ernest Hemingway.
Samma konstaterande kan tillämpas på börsraset de senaste veckorna. Det började gradvis och koncentrerades främst till de överhettade megateknologiföretagen. Sedan spreds det plötsligt till en global krasch.
Ursprungligen var det faktiskt mer en rotation, det vill säga en skiftning mellan vinnarna på börsen: efter att inflationsdata för juni publicerades i mitten av juli, ökade förväntningarna på att inflationen i USA skulle svalna, vilket särskilt gynnade småföretag på börsen. SP500
jämviktsindex, som bättre återspeglar utvecklingen för genomsnittliga SP500-företag än den storföretagsdominerade grundversionen av SP500, steg också (vikten av megateknologiföretagen är cirka 30 % i grundversionen). Samtidigt backade Nasdaq100, där megateknologiföretagen dominerar, nästan 10 %. Detta var inte särskilt överraskande eftersom megateknologiföretagen redan hade ökat enormt under en tid och samtidigt blivit världens mest populära investeringsobjekt. Om alla redan är med på festen, varifrån ska de nya nettoinvesterarna komma?
Plötsligt fick berg- och dalbanan en bredare deltagarskara. I första vagnen sitter NVIDIA och andra teknologijättar som inte längre åker nerför backen ensamma.
Den svaga arbetsmarknadsdatan från fredagen, som visade att arbetslösheten i USA hade ökat till 4,3 % och utlöste Sahms så kallade recessionsregel (se diagram och förklaring nedan), verkar ha varit den utlösande faktorn för raset.
Investerarnas sentiment kan förändras snabbt, och som bekant återspeglas priserna också tillbaka i stämningarna. För bara en stund sedan var allt bra i USA
ekonomi: den svalnade precis lagom. Fedsträvan efter en mjuklandning, där ekonomin når en optimal balans som är gynnsam för aktier, var redan synlig. På ett par dagar verkar investerarnas uppfattning om den ekonomiska utvecklingen ha förändrats helt. Fed har gjort ett misstag, ekonomin sjunker i recession, aktierna kraschar. Panik! Snabba förändringar i investerarnas känslor förvånar alltid.
USA svaga makroekonomiska bild är inte det enda orosmomentet. Natten till måndag finsk tid kraschade Japans Nikkei225-index med hela 12 %. Från topparna har soluppgångens lands index sjunkit med cirka 25 %. De senaste dagarnas utveckling kan kallas Nikkeis svarta måndag. Japans centralbank har börjat höja räntorna och landets valuta yen stärks. En starkare valuta skadar landets exportföretag. Nikkei225 har varit en av årets stjärnbörser med sin lodräta uppgång, så en korrigering var bara en tidsfråga.
Som grädde på moset orsakar den så kallade “carry trade”-kollapsen rynkor på världens marknader. Investerare lånar pengar från Japan, ett land med låga räntor, för att jaga bättre avkastning i USA. Det plötsliga slutet på detta vevande kan elda på kraftiga marknadsrörelser.
De senaste dagarna har nedgången också spridit sig till den inhemska börsen. Helsingforsbörsen, som har krupit länge, förbereder sig återigen för inspelningen av filmen “Fear and Loathing in Hesulin” med en nedgång på totalt 5 % i sympati på fredag och idag. En billig och slagen börs betyder inte att den inte kan bli billigare i världens marknadskaos. På aktiemarknaden finns det ingen regel att den som ligger ner inte sparkas.
Det sunda med korrigeringen är att de som har sjunkit mest är de som tidigare ledde uppgången: megateknologiföretagen, AI-hype-aktier och japanska aktier.
Marknadsräntorna är i fall. Centralbankernas styrräntor har betydelse för ekonomin, men marknadsräntorna återspeglas också i ekonomin. Till exempel har världsekonomins jämviktsränta, USA
10-åriga statsobligation, sjunkit till 3,75 %. Räntan på landets 30-åriga fastighetslån har sjunkit under 7 %. Den 12-månaders euribor, som intresserar inhemska investerare, har sjunkit till 3,24 %. Därmed skapar en eventuell avmattning i ekonomin redan en motverkande kraft som stimulerar ekonomin på marknaden.
