Ekonomiska utmaningar är betydande: inflationen förblir hög, många arbetar flera jobb, kreditkortsskulder ökar, bostadspriserna är höga och låneefterfrågan minskar, och dollarns köpkraft försvagas.
1 gillning
Om jag skulle välja en plats eller källa för att följa makroekonomiska data, så skulle det vara denna.
Rekommenderas varmt! 
Aktiemarknaden är vild: Betydande del av årets uppgång utraderad denna vecka. Överraskningsindex för ekonomin har blivit negativa i stora ekonomier, Sverige ligger ännu på den positiva sidan. Arbetslösheten har börjat stiga något i de nordiska ekonomierna. Vidsträckt försämring av industriutsikterna.
1 gillning
Jag har följt nyhetsflödet från Kina, men jag har inte aktivt tagit upp den senaste utvecklingen här. Det beror på att inget egentligen har förändrats, utan de teman som jag har lyft fram i flera år, såsom fastighetsbubblans pysande och tillväxtmodellens krångel, är fortfarande det rådande läget. Här är Kinas problem sammanfattade i en graf, nämligen räntan på landets tioåriga statsobligation.
Jag vet inte hur mycket räntorna i Kina manipuleras, men om statsskuldens ränta någorlunda speglar investerarnas uppfattningar om landets a) ekonomiska tillväxt och b) inflationsnivå, så är läget på tysk nivå. Det vill säga, en obefintligt långsam tillväxt väntar.
Detta är också problematiskt för Europa. För Tyskland och andra är Kina en viktig handelspartner. Kinas svaghet sprider svaghet även i Europa. Enligt en äldre uppskattning från Bloomberg kommer upp till 20 % av de stora europeiska företagens resultat från Kina. Samtidigt innebär Kinas svaghet att kinesiska företag försöker exportera sina produkter till andra delar av världen. Det ökar konkurrensen och sänker priserna. Den öppna ekonomin i Europa har problem.
3 gillningar
Jag anser att Palmu är den bästa ekonomen, och här är hans senaste artikel.
2 gillningar
Sverige är en öppen ekonomi med en stark industriell bas. Industrin står för över 10 % av BNP och exporten för cirka 50 %. Därför kan Sveriges ekonomi betraktas som en slags barometer för den globala ekonomin. Och, industrin verkar vara på väg att vända till tillväxt, om än gradvis. Åtminstone baserat på PMI.
2 gillningar
Förstod jag rätt
Räntekostnaderna på USA
statsskuld är nu rekordhöga 3 miljarder dollar per dag. Denna summa är tredubbel jämfört med för tio år sedan och har fördubblats under de senaste 2,5 åren.
De årliga räntekostnaderna nådde 1,1 biljoner dollar under andra kvartalet 2024. Även om räntorna skulle sänkas med 1 % skulle de dagliga räntekostnaderna fortfarande vara 2,5 miljarder dollar, mer än dubbelt så höga som genomsnittet för åren 2009-2019.
Inför kvällens FOMC-möte förväntar sig marknaden en räntesänkning från Fed, men storleken på sänkningen är osäker. En större sänkning, som 0,5 procentenheter, skulle sannolikt höja aktiekurserna, särskilt om marknaden inte förväntar sig det. Å andra sidan är en mindre sänkning, 0,25 procentenheter, mer förutsägbar och kanske ett mer sannolikt alternativ.
En central roll kommer dock att spelas av Fed kommunikation om framtida räntebeslut, vilket hjälper investerare att förstå centralbankens framtida åtgärder. Enligt tidigare prognoser förväntas Fed hålla styrräntan nära den nuvarande nivån fram till årets slut. Eventuella ränteändringar kan påverka sektorer som bioteknik, som är känsliga för ränteförändringar.
Även om valåret ger en egen dimension till beslutsfattandet, följer marknaden noggrant potentiella överraskningar som kan ändra den nuvarande räntecykeln.
The best overview of the big economic picture from the best economist…
Börsuppgång i början av året: OMX Stockholm och Stoxx 600 går hand i hand, Helsingfors släpar efter. Överraskningsindex fortfarande negativa, men Sverige är en positiv punkt. Industri index vänder till plus i Sverige, svagare krona stöder exportförväntningar. Lättande penningpolitik ökar investeringsviljan och hushållens skuldbörda.
USA centralbank beslutade att sänka styrräntan med 0,50 procentenheter, men beslutet var inte enhälligt. Beslutet grundar sig på en bedömning att inflationen närmar sig centralbankens mål och att det ekonomiska läget är i balans. Räntesänkningen förväntas främja ekonomisk tillväxt, särskilt genom att öka hushållens konsumtion och företagens investeringar. Beslutet påverkar också värdepappersmarknaderna, då det tillfälligt stärkte S&P 500, en av världens viktigaste aktieindex.
Centralbankens chef Jerome Powell sade att räntesänkningen är en del av en process för att neutralisera penningpolitiken. Förväntningarna är att det kan komma flera räntesänkningar i år, beroende på utvecklingen av ekonomin och arbetsmarknaden. Finansanalytiker bedömer att en avkylning av ekonomin kan tvinga centralbanken att fortsätta sänka räntan om arbetslösheten ökar och inflationen fortsätter att avta. Effekterna av räntesänkningen beräknas påverka ekonomin gradvis, och den fulla effekten syns vanligtvis efter cirka ett år.
1 gillning
Varför återhämtar sig inte euroområdets ekonomi? Euroområdet är en exportdriven ekonomi. Kina är en av huvudmarknaderna. I detta diagram jämförs den årliga förändringen av Kinas kreditimpuls (röd) med den årliga förändringen av Tysklands industriproduktionsindex (blä). Dessa följer varandra ganska väl. Eftersom Kina är på knäna, växer i praktiken inte heller Europa.
2 gillningar
Kan inte annat än hålla med!
Palmu är def. den bästa makroekonomen som finns!
1 gillning
“Insiders” tror inte på framtiden eller ser alltså inte att det är värt att behålla sina egna företags aktier?
Här är en tweet från Japan. Det fick mig att tänka på att vi ofta pratar om Europa och USA, och numera även om Kina. Men pratar vi för lite om Japan, eller får landet tillräckligt mycket uppmärksamhet med tanke på dess storlek?
Det händer i alla fall en hel del i Japan på sistone, bland annat en minskande befolkning och andra saker.
The Fed acted as expected.
The markets may not have paid much attention, as the presidential election had just taken place.
Den följande tweeten belyser de växande kostnaderna för USA:s statsskuld, vilket kan påverka ekonomins hållbarhet på lång sikt.
Räntorna på skulderna har stigit, särskilt den genomsnittliga räntan på 3,4 %, vilket är det högsta sedan 2008, och räntefördubblingen på två år väcker oro.
Särskilt räntan på Treasury Bills, som är 4,7 %, är betydligt högre än räntan på andra skulder.
Som ett resultat stiger räntekostnaderna till historiska nivåer om 1,1 biljoner dollar årligen, vilket kan sätta press på USA:s ekonomi och budget.
Denna utveckling är en viktig faktor att följa i den globala ekonomins sammanhang.
Här är något viktigt att komma ihåg och fundera på…
