I wrote a few words about prevailing sentimenti: it’s super bearish! Despite the fact that stock markets have risen since last fall. In Europe main indexes are already seeing new ATH:s.
Hittills har aktiemarknaden utvecklats som ur ett skolboksexempel. Först brukar det ske en bottennotering och därefter brukar man se stretchade multiplar. Resultaten borde börja peka uppåt strax därefter.
Många källor hävdar att det är en återkommande och välbekant fråga som endast leder till tillfälliga svängningar på börsen. Så varför talar även de visa om det?
Debt ceiling crisis är utan tvivel ett återkommande tema med ett par års mellanrum, men den politiska situationen är nu ovanligt spänd. Därför har ingen kompromiss nåtts och de drar ut på tiden till sista minuten. Ämnet är läckert för medierna och därför utnyttjas det.
Men oron syns även på marknaden. “Försäkringspriset” mot USA:s oförmåga att betala har stigit till en högre nivå än under krisen 2011.
Jag är verkligen ingen expert inom ekonomi, men tidigare tänkte jag att aktiekurserna och ekonomin skulle sjunka kraftigt på grund av hög inflation, och jag antog att många skulle ha väldigt lite pengar att investera eller spendera, och vissa skulle inte ha något alls.
Jag var övertygad om att om inflationen är mycket hög, så kommer människor inte att konsumera och inte kunna köpa någonting, vilket jag antog skulle ha en stor inverkan på hela ekonomin.
Enligt mig har aktiekurserna och börsen varit alltför lugna.
Varför har inte börsen kraschat? Ser börsen denna gång exceptionellt långt framåt?
I grund och botten är aktiernas värde nuvärdet av deras framtida kassaflöden, så börsen ser hela tiden långt framåt även om det ibland inte känns så.
Inflationen, eller snarare rädslan för stagflation, fick börserna att krascha redan från början av 2021. Om man tar hänsyn till inflationen sjönk SP500 med över 30 % och Nasdaq med över 40 %. Även på andra håll i världen kraschade aktierna.
Nu har ekonomin klarat sig bättre än vad som befarades, liksom resultaten. Inflationen avtar, även om det sker långsamt. Samtidigt har likviditeten stöttat aktierna. Därför har de klarat sig oväntat bra.
Krisen med USA:s debt ceiling verkar ha undvikits när en överenskommelse nåddes under helgen. Nästa fråga är hur mycket fyllandet av förbundsregeringens utgifter tömmer likviditet från marknaden.
Här är en intressant graf över sparandets dynamik. Pandemitidens ekonomiska nedgång är mycket ovanlig: besparingarna växte snabbt (tack vare offentliga stimulansåtgärder), men nu har de också spenderats mycket snabbare. Inte konstigt att ekonomin ibland är het som en brasa.
SP500-indexets börsrallys smalhet har väckt mycket kritik.
Men de senaste 12 gångerna då börsuppgången har drivits av 5 ledande aktier, har den i genomsnitt breddats till en ökning på +22 % under de kommande 12 månaderna.
Rolig kuriositet från Bloomberg, hur recessioner har blivit mycket ovanligare åtminstone i USA. Å andra sidan har ekonomin (särskilt i Finland ) kämpat från kris till kris, så jag skulle inte dra den slutsatsen direkt från den här bildtexten att dagens investerare på något sätt har mindre erfarenhet av recessioner och kriser.
Jag märker att alla skribenter här är kunniga och intelligenta människor. Jag läser och följer med “börsärenden”, men vad tror ni är orsaken till att till exempel Helsingforsbörsen går så dåligt? Upplever ni att Helsingforsbörsen generellt sett är billig för tillfället?
Jag förstår att det finns många bransch- och företagsspecifika skillnader.
The ECB’s governing council raised the main refinancing rate by 0.25 percentage points today, on Thursday. The decision was already known to the markets.
The main refinancing rate, which is the key interest rate, increased to 4.25 percent, the deposit rate to 3.75 percent, and the marginal lending rate to 4.50 percent.
Was there anything specific that stood out to you about this meeting?
I understood it somehow that there will likely be no further rate hikes. Neither by the ECB nor by the Fed.
Speciellt Finland är en periferimarknad och det går inte särskilt bra för de största företagen på börsen (förutom Nordea och Sampo). Sverige lider av en nedgång på fastighetsmarknaden. I USA är ekonomin het och ovanpå det finns det en hype kring artificiell intelligens på börsen.