Länken innehåller en artikel om hur USA:s statsskuld har ökat med 11 biljoner dollar på fyra år och nått en rekordnivå på 34,6 biljoner dollar i juni 2024. Skulden växer fyra gånger snabbare än ekonomin, och skuldkvoten (123,7 % av BNP) närmar sig en historisk topp. I nuvarande takt kan skulden överstiga 40 biljoner dollar år 2025. Denna utveckling ökar riskerna för skattebetalare, sparare och investerare. Stigande räntekostnader och osäkerhet försämrar de ekonomiska utsikterna, och situationen kräver snabba åtgärder från regeringen och marknaden.
The 10-year Treasury yield has risen by 104 basis points since the Fed began cutting rates, nearing record levels. The current rise approaches the 1981 peak, when rate cuts triggered a “Bond Market Vigilantes” reaction. Economic experts cite the deficit and global uncertainties as key reasons for the surge.
Priserna på diamanter har sjunkit till den lägsta nivån under detta århundrade, enligt Bank of America. Diagrammet visar utvecklingen av diamantpriser sedan år 2000, där priserna har sjunkit avsevärt särskilt under de senaste åren.
Vad ska man tänka om detta?
Det lönar sig att klicka upp artikeln och läsa denna text av ekonomen Marianne Palmu. 
Förra veckan var en uppgångsvecka på den europeiska aktiemarknaden, men i USA gick det trögare. Den verkliga nyhetsbomben kom först under helgen, då Vita huset gick från ord till handling och införde 25 % tullar på import från Mexiko och Kanada (exklusive Kanadas energisektor, som får 10 % tullar) och 10 % tilläggstullar på kinesisk import. Tullarna träder i kraft imorgon tisdag, så det finns fortfarande en möjlighet att förhandla ner avgifterna. Dessutom uppgav president Donald Trump att tullar säkert kommer att införas även mot EU, men tidpunkten för dessa är fortfarande öppen. Handelskriget är alltså starkt på agendan och morgonens nedgång på aktiemarknaden visar tydligt att det återigen är en stor källa till osäkerhet på marknaden.
1 gillning
USA:s inflation i februari understeg knappt förväntningarna och avtog till 2,8 procent jämfört med året innan. President Trumps tullpolitik ökar dock osäkerheten och höjer risken för ett handelskrig.
Här är en artikel av ekonomen Marianne Palmu om ämnet:
3 gillningar
I artikeln nedan av Inderes ekonom Palmu diskuteras Tysklands beslut att lätta på skuldregeln och investera 500 miljarder euro i infrastruktur. Detta kan stödja euroområdets ekonomiska tillväxt. Dessutom analyseras effekterna av ökade försvarsutgifter på ekonomin.
Ekonom Marianne Palmu analyserar hur USA:s nya tullar påverkar ekonomin. I artikeln granskas tullarnas effekter på priser, konsumenter och inflation steg för steg.
Ekonom Marianne Palmu analyserar i sin senaste text följderna av president Donald Trumps nya tullbesked. USA har meddelat om en grundtull på tio procent för all import, samt betydligt högre tullar för bland annat EU, Kina och Japan. Palmu granskar hur dessa åtgärder kan rubba det internationella handelssystemet, försvaga konsumentförtroendet och öka risken för stagflation. Texten ger också ett perspektiv på Finlands ekonomiska utsikter i en tid då den globala osäkerheten tilltar.
1 gillning
Vinstprognoserna för europeiska bolag har justerats ned märkbart under årets början, och för det första kvartalet förväntas nu en måttlig nedgång jämfört med samma period i fjol. Exklusive energisektorn skulle nedgången vara något större. Omsättningen väntas ändå öka i rimlig takt, särskilt inom teknik- och fastighetssektorerna. De landsspecifika skillnaderna är stora, och i Finland förväntas resultaten försämras tydligt. När det gäller Helsingforsbörsen kan analytiker dock fokusera på ett begränsat antal bolag, vilket kan ge en snedvriden bild. Värderingsnivån (P/E) ligger något under det tioåriga genomsnittet.
Jag försöker köpa aktier regelbundet på börsen – när det är möjligt.
1 gillning
Marianne Palmu sammanfattar nuläget väl: Fruktan och avsky på aktiemarknaden:
2 gillningar
USA meddelade på onsdagen att tullarna sänks till 10 procent för ett flertal länder under en period på 90 dagar, vilket möjliggör förhandlingar. För Kina höjdes däremot tullarna. Marknaderna reagerade positivt, men osäkerheten kring handeln består.
Här är en utmärkt text om ämnet av Inderes ekonom.
Kinas handelsöverskott steg till ovanliga 273 miljarder dollar under början av 2025 – det högsta som någonsin uppmätts under januari–mars-perioden. Enligt experter understryker detta Kinas centrala roll i den globala obalansen i handeln, något som enligt dem behöver åtgärdas.
Vad händer med USA om exporten till Kina upphör? Artikeln förklarar de ekonomiska, politiska och arbetsmarknadsrelaterade riskerna på ett tydligt och aktuellt sätt.
An excellent piece by Jesper Hagman.
1 gillning
Det lönar sig att läsa den här intressanta texten av ekonomen Palmu!
De europeiska länderna vill öka sina försvarsutgifter till 3 % av BNP och vid behov även över det. Det innebär hundratals miljarder euro i extra pengar. Med tanke på de svaga tillväxtutsikterna och skuldbördan i flera medlemsländer är det en utmaning på kort sikt att hitta ytterligare finansiering. Liksom med andra statligt ledda investeringar kan avsaknaden av en smart och konsekvent strategi på längre sikt bli ödesdiger. Europa behöver politiskt ledarskap, men utöver nya satsningar även försvarspolitiskt ledarskap: någon som kan samordna gränsöverskridande militära projekt och hålla regeringarna på rätt spår. Det är lättare sagt än gjort.
Förra veckan steg aktiemarknaderna i både Europa och USA tydligt, delvis tack vare en mer positiv ton i nyhetsflödet kring handelskonflikten. Sysselsättningsutvecklingen var stark, men framtiden präglas fortfarande av osäkerhetsfaktorer som tullpolitik och tillgången på arbetskraft.
Här är chefekonomen Marianne Palmus syn på bland annat dessa teman.
I ekonomisten Marianne Palmus text berättas bland annat hur USA och Kina har slutit ett tillfälligt handelsavtal som sänker tullavgifterna och lugnar investerarna. Avtalet gäller i 90 dagar. USA:s finansminister Bessent strävar efter en marknadsvänlig ekonomisk politik enligt Rubins modell från 1990-talet, men politisk osäkerhet kan hindra att den fungerar.
I ekonomen Palmus text behandlas den positiva utvecklingen på aktiemarknaderna i Europa och USA under förra veckan, samt nedgraderingen av USA:s kreditbetyg, dess bakgrund och effekter på räntemarknaden. Även framstegen i handelsförhandlingarna lyfts fram.
Kinas regering försöker öka den inhemska konsumtionen genom stödprogram, såsom skrotningspremier, men konsumenternas försiktighet, långsam inkomsttillväxt och den åldrande befolkningen försvårar målet.
Här är ekonomens kommentarer i ämnet