Detta har hänt i korthet:
Ericssons vd Börje Ekholm bekräftade i en intervju med Dagens Industri, den femtonde februari i år att , bolagets anställda kan ha mutat ISIS för att kunna transportera utrustning genom områden som kontrolleras av terrororganisationen. Aktiekursen har rasat sedan misstankarna offentliggjordes och bolaget har fått utstå massiv kritik från såväl myndigheter, media, som aktieägare.
Aktiegraf, Ericsson, 8.3.2022, från bolagets webbplats.
Bolaget prickas även av amerikanska justitiedepartementet, som kräver ytterligare utredningar kring skandalen och sannolikt bolagsböter. Det vore inte första gången för Ericsson, som redan tidigare, år 2019 slöt en uppgörelse med samma departement gällande andra mutskandaler i flera länder. I praktiken innebar det en betalning motsvarande tio miljarder kronor i en slags bot till amerikanska myndigheter . (Se artikellänk nedan).
Läs mer här: Ericsson får kritik av USA för Irak-utredning | SVT Nyheter
Bakgrunden späder på skandalen. Händelserna lär ha ägt rum mycket tidigare (enligt senaste uppgifter redan 2015?) och bolaget har inlett en egen intern utredning i frågan redan 2019. Detta i all tysthet, vilket nu upplevs som medveten mörkning. SVT uppger, att deras reportrar resultatlöst försökte få bolaget att uttala sig i frågan redan under slutet av 2021. Den 27. februari sände SVT TV -programmet Uppdrag Granskning, som granskade muthärvan i ett icke nådigt sken. En översikt över händelseförloppet framgår tydligt i svt:s sammanställning: Detta har hänt: Ericssons mutor till IS | SVT Nyheter
Hur skall man agera som investerare? Frågan är vad som är värst: att anställda inom Ericssonkoncernen ägnat sig åt samröre med terrorister? Att bolagsledningen varit medveten om detta – vilket den interna utredning från 2019 är ett bevis på, eller det efterspel som nu följer.
Att kursen dyker och att man får bota ytterligare är en ekonomisk fråga. Att förlora förtroende och bli anklagad för att mörka information är ett svårare träsk att ta sig ur. Om stora institutionella investerare, i värsta fall amerikanska börjar anse att bolaget är oinvesterbart kan detta få förödande följder. Att Ericsson valt en väg där man kommunicerar mycket lite höjer inte på förtroendet för ledningen.
Fundamentalt gäller business as usual. Nedan utdrag ur årsredovisningens finasiella rappport för 2021:
Som investerare blir detta en fråga om både moral och ekonomi. Kan man äga något som förknippas med terrorister? Följdfråga: hur stor andel av verksamheten och de anställda kan det facto kopplas till härvan överhuvudtaget? Till sist: hur borde bolaget kommunicera för att återvinna förtroende hos småsparare och storfinans?
Ämnet på den här diskussion skulle kunna vara lite mer allmänt.
